Självbiografi.

Min mamma gav mig ett block och en penna och bad mig skriva ner allt jag känner för just den stunden. Börja skriva dagbok igen precis som när jag var liten. Berättade om när morfar skrev när han separerade med mormor. Och när han tittade tillbaka på allt såg han hur med tiden hur skrivstilen hade mjuknat och hur allt blev lättare tills det släppte. Även om det känns som allt jag skulle skriva inte make no seens, för känslorna är helt upp och ner, in och ut. Ger jag det ett försök, och kanske när jag är redo delar jag med mig en del av det här. Och kanske kan jag skapa min egen självbiografi.