Åh

Det bästa jag vet är att se er växa, allting med det är så otroligt häftigt men ibland önskar jag att tiden kunde stanna en liten stund så jag få titta på er lite extra!

AJ aj aj HJÄLP!

Matteo har bitit sönder min bröstvårta. Han har bitit dem såriga många gånger han har ju så många tänder att gnaga med. Men denna gång är den verkligen trasig, halva bröstvårtan är typ av, ser precis ut som jag har varit där och skurit av den med en kniv. Kan ni förstå smärtan! Nu sitter jag här med bara en tutte jag kan amma med och han förstår inte varför han inte får den andra.
.
Jag hel ammar fortfarande, fast han äter frukost, lunch, mellis, middag, kvällsmat och något att tugga på där i mellan så vill han ha tutte mellan alla mål och hela nätterna, de är inga små portioner han äter heller, enorma. Finns nog ingen liten människa som äter så mycket som han gör. Många gånger tänkt hur jag ska kunna dra ner på ammningen, i vanliga fall dras den ner atomatiskt när de börjar äta vanlig mat men inte i det här fallet. Men känner inte att det är ett stort problem än, han är ju fortfarande en bebis så det får bli ett senare bekymer.
.
Men nu sitter jag här med bara en användbar tutte och den andra är helt sprängdfylld. Väntar på att mjölken ska dras tillbaka, men går det att sluta produsera mjölk i ena tutten? Eller måste jag sitta här med en sprängdfylld tutte som inte går att mjölka ur pga smärtan, det kommer ju säkert ta lång tid innan det här såret läker. Någon som vet, finns det något jag kan göra för att påskynda läkningen, något skydd? Någon som har något tips, det behövs!!

Fredag kväll - Valborg!

Vi promenerade hemifrån 5 min längre bort, till Årstaliden där det var underhålling för både för stora och små. Vi köpte varmkorv och suraremmar och tittade på majbrasan. Baby trodde man skulle blåsa på den, som man blåser ut ljus. Det var faktiskt lite gulligt av henne, hehe. Sen lekte vi i årstalid parken och jag har aldrig sett den så proppad med barn som nu. Och så kom Johanna, magen och Brian förbi en stund och firade valborg med oss. När det började regna så där härligt promenerade vi hem igen innan vi blev genom våta och fortsatte kvällen här en stund. Nu när de andra gått hem och barnen sover ska jag få lite egen mys med älskling och det smäller fyverkerier här i hela årsta, förstår inte riktigt poängen med det alla andra dagar än nyår men mysigt är det ändå!

Fredag blev det lekparken + Amanda!

Vi började dagen redan tidigt imorse med lekparken.

Vi lekte i sandlådan.
Gungade massor, mer och ännu mer ...

Klätra i kläterställningen.

Åkte rutselkana.

Lekte kull.

Spela fotboll.

Hittade pinnar.

Byggde stenkakor.

Åt lunch, blev parmasallad och gårdagens city för min del.

Efter lunchen åkte vi till stan och träffade Amanda, köpte youghtglass, snabb shoppade och promenerade i kungsträdgården. Längtar tills nästa vecka då vi kan ses en lite längre stund.

Dagen.

Nu har jag suttit på balkongen med älskling och käkat hallonrabarber paj dränkt i vaniljsås. Man måste få unna sig ibland och snart när baby har sovit middag klart ska vi ta en promenad i årsta skogen. Vi har innan varit hemma och skruvat ihop ikea möbler, det börjar likna något nu. Sen har vi ätit pannkakor till lunch nere på gården och baby var mer intresserad av att plocka blommor än att äta, men härligt var det!

Bjuder på lite av Stefans mobilbilder!

En annan pappa dag!

Så får man ungarna glada när man storhandlar.

När baby är på mammas jobb.

Renoveringen i barnrummet.

Babys äventyr med pappa igår!

Började äventyret med en fika med Farfar på söder, efteråt kom Sebbe Stefans vän och var med dem och busade hela dagen. Baby hittade en lekkamrat på Mariatorget i form av en jämngammal pojke som hon delade stenar med. Sen på vägen hem hittade hon minsann världens största sten hon gärna ville ta med hem och visa mamma! Baby älskar att plocka stenar och kottar, pappa har skvallrat av vagnen nu är full med kottar ...

3 dagar kvar till helg då!

Nu har Adela och Jenny dragit vidare. Vi har suttit här hemma och haft tjejsnack och drukigt drinkar. Nu skulle de iväg på studentskiva och försökte tjata med mig men jag kännde mig lite för gammalt för sånt. De själva är mer tvingade att gå för det är Jennys lillbrosa som har tagit studenten, grattis. Kom ihåg tjejer, det är de kvällar när man förväntar sig minst som man får som roligast, så jag hoppas ni får en kul kväll ändå! Tidigare idag har Anna varit här och hjälpt mig fixat sissta i barnrummet så imorgon ska möblerna in. Baby har lekt med pappa ute hela dagen för han skolka från jobbet idag. Sen har Johanna varit här och hämtat tjokiskläder till magen. Så det har varit fullt upp här hemma och nu ska jag sätta mig och kolla på film med Stefan och hans vän försökte lura dem att skruva ikea möbler men den gick de inte på. Baby sitter fortfarande vaken ibland är det extra kul att vara liten när föräldrarna är extra snälla och äter chips i soffan, hon har tvingat sig upp för det är ju super kul med besök och jag tror hon kommer sova halva dagen imorgon.

Sluta dalta!

En sa till mig; "inte för att jämföra hundar och barn. Men såg ett program om hundar då de sa sluta dalta. Berömma dem om de som de redan är bra på, de som redan förväntas av dem. Om man daltar på de sättet vad händer sen i framtiden när ingen berömmer dem när det gjort något bra? De skapar ett onödigt bekräftelse behov. Tala om för dem att man tycker om dem men sluta berömma om det de redan kan." De har nog mycket sanning i sig och är rätt intressant om man spånar vidare i det ...


Men jag kommer nog alltid vara den som daltar lite extra med min barn. För jag tycker de är barn, barn växer hela tiden. Blir alltid lite bättre och bättre på de som de redan är bra på. Och jag talar alltid om för dom att jag älskar och tycker om dom även när jag är arg och de gör fel. Och visar dom att de är okej att vara ledsen, arg, sur, glad.

Hatar råd jag inte bett om!

I vanliga fall när jag får råd som jag inte bet om brukar jag lyssna och sedan filtrera ut, om jag hör något jag verkligen inte tycker verkar intressant utan mer bara idiotiskt så låssas jag lyssna. Men de finns de gånger de känns skönt att få råd som man inte bett om, som exempel när jag haft ett bråk med sambon och jag pratar av mig med en vän, då blir det en utomstående syn på situationen som kan komma med mycket vettiga synpunkter. Är tacksam för att jag har vänner som inte bara sitter och håller med mig, utan kan vara ärliga och raka och tala om för mig när jag har rätt och fel.


Men när det kommer till mina barn, då blir det hela ett väldigt känsligt ämne, då vill jag inte ha några råd alls! Är inte för att jag tror jag är allvetare, tror inte jag är en perfekt mamma är mycket medveten om mina brister och fel men tycker jag är vuxen nog att välja själv hur jag ska göra, hur jag ska va, lära mig själv. Är stor nog också att be om hjälp och råd om jag behöver något! Jag skulle aldrig sitta och tala om för någon hur de skulle vara som mamma, ge så kallade råd. För alla människor är individer, föräldrar är olika, alla barn är olika, alla hem är olika.


De är ingen av mina vänner som försöker lära upp mig om föräldraskap, antagligen för de vet inte mera själv och de flesta har inte barn. Och de som har barn stämmer bara in, vi har vart där själva. De är de i släkten, i Stefans och mina familjer som kommer med alla dessa råd, tror det är bara min mamma som aldrig yttrat ett ord va så här, gör så här och det älskar jag henne för. Men också för hon vet att jag ber om de om jag behöver. Sen är det Olle också, som det ända han yttrar sig om är hur stolt han är över mig, att jag är en bra mamma, och tycker jag gör ett bra jobb. Känns skönt att höra, det behöver man ibland. Nej det är alla de andra vuxna-vuxna, vuxnare än oss och oftast de som inte ens själva har barn.


Ibland undrar jag om det är för att vi är så unga föräldrar? Är vi fast i det att våra vuxna ska alltid veta bättre? Jag var mycket bättre på att låsas lyssna när baby var liten. Jag hade en bild av hur jag ville vara som mamma och jag var den. Vi körde på vårat eget rejs, det som var bäst för oss tre. Folk sa och tänkte mycket "håll inte i henne så mycket" "låt henne sitta mera själv" "ni skämmer bort henne". Jaha tänkte vi, ni får tycka vad ni vill men jag tycker inte man kan skämma bort någon med för mycket kärlek, kan aldrig ge för mycket kärlek. Vi stod på oss och gjorde de som kändes rätt för oss, helt ovetande och orädda för hur framtiden skulle bli och det blev ju BRA!

Men sen när Matteo kom blev jag inte bara starkare som förälder utan också svagare. Mitt skydd försvann och jag sög åt mig all information jag fick. Och råden blev bara fler. Var en helt främmande värld, var en helt ny värld att få mitt första barn också men det här var något annat. Var inte bara att bli förälder var att ge ett syskon. Jag ville så mycket, ville vara en bra mamma, en bra mamma åt två samtidigt. Ville ge så mycket till båda och ibland krockar det. Och med alla råd skrämde de upp en hur fel saker kan bli om man gör fel. Och jag ville, vill gör rätt och det som är bäst för mina barn.

Så jag sög i mig allt om hur man ska göra men grejen är att alla tycker sig veta bäst, och alla tycker OLIKA. Så där kommer man hem med tio ton information som inte ens går att pussla ihop. Till och med ibland känner jag mig som en sämre mamma med all den där onödiga informationen, för jag tappar allt sunt förnuft på vägen. Blir förvirrad att jag ibland inte ens vet vad jag själv tycker, tänker, känner. Så jag undrar bara om alla jävlar någon gång kan hålla käft?! I slutändan är det vi som vi som vet mest och bäst om våra ungar. Låt oss köra då på våra magkänslor då om hur vi ska göra i visa situationer! Det är vi som är föräldrar till våra barn.

Nu för tiden vet jag vilka jag kan prata av mig med utan att få ett helt uppslagsverk uppkört i nyllet i rådform. Men de där andra kommer ändå med sina inpikar och kommentarer, somliga förstår inte att människor har gränser, min gräns är nådd, finns något som heter intregitet. Vi borde egentligen komma på ett nytt ord för ofrivilliga råd! för råd är för mig egentligen någon som hjälpa till, ge en hjälpande hand när man själv inte kan. Inte folk som "tror sig vara allvetare om barnuppfostran", till och med einstein skulle inte vara en perfekt förälder!

Vet att de finns de som bara vill väl men är lite klumpiga, men andra som anntingen bara gillar att höra sin egen röst eller vill känna sig så jävla duktiga på något de inte vet ett smak om. Nu har de kommit till den punkten att jag måste ryta tillbaka för att de ska förstå att jag inte vill lyssna, kan de inte bara acceptera att jag ber om det om jag behöver!

Härlig varm skön måndag!

Idag åt vi en tidig lunch och gick ner till lekparken, baby ville "gunga" och "spade", hennes beskrivning att hon vill leka i sandlådan med spaden. Vi åkte också lite rutselkana och baby klättrade i klätterställningen, tänk att hon är så stor nu att hon klättrar i STORA barnens klätterställning! men jag var där med mina händer brevid hela tiden beredd. Sen var dagisfröken snäll och lånade ut en trehjuling till baby från dagiset brevid parken. Så det var en riktig höjdare att få leka med dagis barnen en stund. Nu är vi hemma igen och har ätit mellis och ska strax iväg och träffa morfar för att åka ut till Ikea, ska handla lite nytt till barnrummet.


Mellis:

Mild Yoghurt med honungs smak.
Rött äpple
Grönt äpple
Päron
Mandarin
Banan

Blir extra gott om man har jordnötter i, men vi har småbarn då är jordnöter ett starkt nej i hemmet!

De kallar jag lyx!

Idag vaknade jag och gick upp alldelles själv, Matteo sov vidare, länge! Helt otroligt, annars vaknar han och går alltid upp med mig eller Stefan. Det är morgon lyx det, sånt som man alltid fick med liten bebis. Men detta är första morgonen på länge som jag fått äta frukost själv, vakna till liv i egen takt och bara njuta. Men nu är han vaken och ligger och gosar med tutten å flinar, åh jag är pigg. Dagen kunde inte börjat bättre!

Gung Premiären!

Idag var det Matteos stora gung premiär. Han har aldrig tidigare varit ett fan av att gunga annat än sin sysster som älskar det och föll pladask för gungan från första stund och även idag är det en av hennes stora kärlekar i lekparken. Men today ville Matteo också gunga och det var super duper roligt. Han skratta, skratta och skratta och ville aldrig sluta! Härligt att se.

Aspudsparken!

Idag innan vi var hos barnens mormor på veckans familjemiddag var vi i Aspudsparken bland djuren med Jennifer och Elias, grillade korv, käkade glass och lekte med barnen i parken. Matteo hittade också en annan favorit än mamma, nämligen hunden tiger. Han skrattade så han tjöt, inte bara baby som är djurälskare tydligen. Och vilken rejäl kula Jennifer har fått på magen. Fick en chock varge gång jag tittade på henne, glömmde bort att hon är gravid. Ser ut som hon är i fjärde femte månaden redan fast det bara ligger en tolv veckors bebis där i :)

Elias som bebis, underbart sött! tänk att NU stora du ska bli storebror. Jag längtar så jag spricker!