Det är inte bara Matteo som utvecklas och går igenom sina olika faser, utan baby också, varge dag, hela tiden! Här hemma har baby på ett eller annat sätt alltid varit bossen. (Hon har ärft min envishet.) Så man vinner inte över henne, utan får ta till sig list och alla sortes knep för på ett eller annat sätt få sin vilja egenom. Tur för oss att hon oftast är en snäll unge som vill samma sak som mamma och pappa!
Men nu sakta men säkert trampar vi in i trotsåldern? vill egentligen inte säga trotsåldern, men ja trots är det i alla fall! Men inte trots som bråk och skrik, (som ialla fall jag föreställde mig att det skulle vara.) Fast det kan bli lite frustrerande ibland än då, måste jag säga! Som tex. Hon har alltid varit en väldigt duktig lyssnare (när mamma sa nej, ja då var det nej) och vet väldigt bra vad hon får och inte får. Men nu lever hon rövare här hemma och röjer, man får säga nej tio tal gånger innan hon lyssnar (också åt saker hon redan vet.) och hon flinar bara åt en! Sen testar hon alla gränser som finns, så långt det bara går! och lekar gärna tvärtomleken med sina stakars föräldrar. Sen när hon blir tillsagd drar hon fram sitt lilla pekfinger åt en...
Men man ska väl inte klaga, skulle vara underbart som Stefan säger om hon gick igenom trotsåldern så här, med bara skratt och inga tårar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar